Hilla Lilla (Garmarna)

Hilla Lilla sitter i kammaren sin Ingen vet min sorg utan Gud Hon fäller så mången tår uppå kind Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger Brådt kom bud för drottningen in Stolts Hilla Lilla syr så vildt i sömmen sin Ingen vet min sorg utan Gud Drottningen axlade kappan blå Så månde hon sig till stolts Hilla Lilla gå Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger Nådiga Drottning I sätten er här ned Att jag må tälja mina sorger för er Ingen vet min sorg utan Gud Min fader han höll mig så hederlig Ingen vet min sorg utan Gud En riddare dagligen tjänte mig Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger Och det var Hertig Hillebrand Ingen vet min sorg utan Gud Med honom så månde jag fly utav land Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger Och när som vi kommo i rosende lund Ingen vet min sorg utan Gud Där lyste Hertig Hillebrand att vila en stund Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger Han somnar en blund allt uti mitt sköt Ingen vet min sorg utan Gud Han sof där en sömn så ljuvlig och söt Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger Hillebrand Hillebrand sov inte nu Jag hörer min fader och mina bröder sju Jag hade ej förr utsagt dessa ord Förrn sju sår lade Hillebrand till jord Min broder han tog mig vid guldgulan lock Så binder han mig vid sadelknopp Och när som vi kommo i första led Min sorgbundna moder hon ståndar dervid Då ville min broder kvälja mig Min moder hon ville bortsälja mig Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger Så sålde de mig för en klocka ny Ingen vet min sorg utan Gud Hon hänger i Marie Kyrkeby Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger När moder min hörde den klockans klang Ingen vet min sorg utan Gud Hennes hjerta sönder i stycken sprang Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger Stolts Hilla Lilla slöt sitt tal härmed Ingen vet min sorg utan Gud Så föll hon död ned för Drottningens knä Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger